Blev avsläppt i centrum kl.06.49 för o lämpa av gamla nycklarna o sen va det bara o trava hem.
Sömnbristig som ja var gick ja smålullande o kollade in trädkronor hela vägen hem medan allt pyttelångsamt ljusnade.
Björkarna såg ut som en enda enorm kollektion av det jag tror kallas för sammetstofsar, såna som alltid hänger tungt i änden på det tvinnade repen som håller ihop stora gardiner på officiella ställen.
Eller så såg björkarna ut som en hel massa niosvansade katter.
Bara en fråga om hur man ser det antar jag.
Och då började jag tänka.(nånting ja borde hålla mig från har ja fått höra)
.
Varför skall det kämpas emot och bortförklaras?
Egentligen behöver jag inte skylla det på
1. Någon sorts livskris.
2. Våren, en klassiker. men håller ju inte i mitt fall.
3. Min favorit, temporary insanity.
Bara för att ja väljer o se det på ett annat sätt betyder inte att jag helt plötsligt borde bli förklarad förståndshandikappad och bli pratad till som en femåring.
Det ger inte någon rätten att tala om för mig exakt vad jag skall göra.
.
Just friends.
That's all i get. Och det vet jag tack, inget behov att bli informerad om det faktumet.
Kanske det är pga att det bara är så tragiskt och patetiskt fjolligt som folk får ett oemotståndligt behov av att ta mig ur det genast.
Jag vet precis hur patetisk det gör mig, jag väljer bara att inte låta det faktumet deprimera mig, eller "hystera" mig.
Jag väljer att det är ok att bara försöka leva med det, och försöka hindra det från att påverka mig så jättemycket som det skulle kunna göra.
Just friends.
Enda som förvånar mig är att jag alltid trott jag åtminstone skulle förstå en sådan mening med detsamma.
Bara låt mig vara.
Så småningom borde ju mina synapser kunna förmedla det budskapet så att jag faktiskt förstår det, förr eller senare.
Jag befarar att det antagligen blir senare i mitt fall.
.
Well you've done done me and you better have felt it.
...
I reckon it's again my turn to win some or learn some.
.
Det finns alldeles för många lärdomar i livet.
No comments:
Post a Comment